Vad är autism?

Vad beror autism på?
Autism är en neurobiologisk störning i det centrala nervsystemets utveckling. Den upptäcks oftast då barnet borde börja lära sig kommunicera och tala. En tillförlitlig diagnos är oftast möjlig att ställa då barnet är ca 1½ år gammalt.

Autism har med största sannolikhet förekommit i alla tider, men det var först på 1940-talet som autism uppmärksammades på allvar. Forskaren Leo Kanner publicerade år 1943 en artikel om barn med ”autistiska störningar i den känslomässiga kontaktförmågan”. Autism beror inte på känslokalla hemförhållanden, dålig uppfostran eller vanvård. I dag talar man om autismspektrumstörningar. Benämningen inkluderar närbesläktade tillstånd som autism, Asperger syndrom, Retts syndrom och disintegrativ störning.

Hur märks funktionshindret?
Det lilla autistiska barnet har ett annorlunda socialt samspel, barnet besvarar inte mammans leende, barnet sträcker inte heller fram sina händer för att komma i famnen , tvärtom - barnet vill inte känna kroppskontakt.

De flesta personer med autism har svårigheter att kommunicera, ungefär hälften utvecklar inget tal alls eller bara enstaka ord och mycket enkelt tal. Den svaga ordförståelsen och oförmågan att avläsa andra människors gester och ansiktsuttryck försvårar kontakten till andra människor. Därför behöver personer med autism mycket stöd och olika hjälpmedel  för att kunna kommunicera.

Autism kan yttra sig mycket olika hos olika individer. De dominerande symptomen varierar från fall till fall.
Typiska drag hos barn, ungdomar och vuxna med autism:
- Har en försenad eller utebliven talutveckling
- Har svårt att läsa av och förstå mimik och kroppsspråk
- Tolkar ofta språket konkret och bokstavligt
- Förstår inte låtsas- och fantasilekar
- Använder ofta sina leksaker på ett annorlunda sätt
- Kan fästa sig vid ovanliga saker och bli fascinerad av enstaka detaljer
- Kan vara över- eller underkänslig för ljud, ljus, beröring, smärta, temperatur, lukt-, smak- och andra sinnesintryck
- Är ofta rutinbunden och har svårt för förändringar
- Har ofta insomnings- och sömnsvårigheter
- Utvecklar ibland ovanliga rörelsemönster som att gunga, vagga, eller gå på tå, snurra, vifta.

Hur vanligt är autism?
Man räknar med att det finns ungefär en person med autism per tusen invånare, med andra ord finns det cirka 5000 personer med detta funktionshinder i Finland.Däremot finns det många fler som har så kallade autistiska drag. Autism är vanligare hos pojkar än flickor. Forskningsresultaten visar på att tre av fyra barn med typisk och svår autism är klart begåvningshandikappade. Autism kan också vara kombinerad med andra funktionshinder t.ex. epilepsi, syn- och hörselskador.

Vilket stöd behövs?
Autism är ett livslångt funktionshinder. De flesta personer med autism behöver omfattande hjälpinsatser. Även de som klarar sig själva och har ett arbete i vuxen ålder behöver oftast någon form av stödinsatser från samhällets sida.

För att förstå sin omvärld behöver personer med autism ett individuellt stödprogram att följa. Stödprogrammet kan kan vara uppbyggt kring bildkommunikation, tydliggörande pedagogik, visuellt dags- och veckoschema samt välstrukturerade aktiviteter under dagen. Det är bra att anpassa innehållet i aktiviteterna så att man tar till vara personens starka sidor och intressen. Det är också viktigt att formulera de individuella målen i nära samarbete med hemmet och skolan. Barn med autism har svårt att använda sig av ny miljö; övergångar mellan olika aktiviteter måste förberedas noga. Det krävs ett nära samarbete mellan personal och föräldrar.

Vem kan ge stöd?
Folkhälsans habiliteringsavdelning  och tonårspoliklinik erbjuder diagnostik, habilitering och handledning för barn och ungdomar med symtom som tyder på en autismspektrumstörning. I den diagnostiska verksamheten deltar barnneurolog, psykolog/neuropsykolog, talterapeut och enligt behov, ergoterapeut, specialpedagog och fysioterapeut. Föräldrarna har möjlighet att träffa en socialkurator för individuella samtal.

Undersökningarna kan göras polikliniskt på dagavdelningen eller på vårdavdelningen. Utgående från undersökningsresultaten och barnets behov kan habiliteringsavdelningen rekommendera individuella terapier. Viktigt är att barnets näromgivning får information och handledning. Möten  med daghem eller skola kan arrangeras, samt  konsultation av specialpedagog om så önskas.

Habiliteringsavdelningen ordnar också anpassningskurser, dvs. kurser där hela familjen kan delta och få en djupare kunskap om autism, och samtidigt träffa andra familjer som har barn med autismspektrumstörningar. Folkhälsans habiliteringsavdelning når du på telefonnumret 09- 315 000. Habiliteringsavdelningen upprätthåller ett eget team kring autism.

Från Folkhälsans infotek i Helsingfors kan man låna litteratur som berör autism. Infotekarien når du på telefonnummer 315 5604 eller genom e-post: infoteket(a)folkhalsan.fi. Infotekets adress är  Topeliusgatan 20, 00250 Helsingfors.

Kårkulla samkommun erbjuder pedagogisk handledning, konsultation och fortbildning i autismfrågor. Samkommunen ger via sin rådgivande personal vid de regionala omsorgsbyråerna och vid resurscentret i Pargas stöd och råd till familjer samt utarbetar individanpassade stödprogram. Den rådgivande personalen består av pedagoger, socialkuratorer och psykologer  samt olika konsulter s.s. talterapeuter, ergo- och fysioterapeuter samt läkare. Man strävar till att stöda personens sociala nätverk och ger därför handledning åt personal i daghem och skolor samt andra viktiga personer i barnets eller den ungas omgivning. Familjer med barn med autismspektrumstörningar erbjuds anpassningskurser, där familjen kan fördjupa sig i frågor kring autism tillsammans med familjer i liknande situation. Även stödpersoner och korttidsvård kan ges. Unga och vuxna personer med autism kan få boendeservice i gruppbostad eller i egen lägenhet. Arbete erbjuds på  arbetscenter eller på dagcenter.Till de serviceformer som ges hör också stöd till personer som arbetar på öppna arbetsmarknaden.

Kårkulla kan ge service i hela Svenskfinland. Städerna Jakobstad, Vasa, Närpes, Pargas, Ekenäs, Helsingfors och Borgå utgör centralorter där omsorgsbyråerna finns. Kårkulla samkommuns telefonnummer är 02-458 11 11, e-post: info(a)karkulla.fi och hemsida: www.karkulla.fi

Diagnostiseringen av barn med autism kan också ske på de olika centralsjukhusens neurologiska avdelningar i Svenskfinland.

Autism- och Aspergerförbundet grundades 1986, i syfte att verka som intresseorganisation för personer med autism och deras anhöriga. Förbundets huvudsakliga uppgift är att sprida kännedom och öka förståelsen för de svårigheter handikappet innebär, utveckla habiliteringen och stödinsatserna för personer med autism. Ett viktigt mål är också att verka för anpassad undervisning, boende och sysselsättning. Förbundet arrangerar olika former av utbildning, ofta med internationellt kända föreläsare. Förbundets telefonnummer är 09- 774 2770 och hemsida är www.autismiliitto.fi

Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening grundades år 2001 i syfte  att  skapa bättre villkor för  finlandssvenska barn, ungdomar och vuxna med autismspektrumstörningar. Föreningen är medlem i Autism- och Aspergerförbundet och har ett nära samarbete med alla som producerar autismservice på svenska.

FDUV, Förbundet De Utvecklingsstördas Väl arrangerar också kurser för familjer med autismspektrumstörningar och begåvningshandikapp. På FDUV:s kansli i Helsingfors finns ett specialbibliotek där man kan låna litteratur kring autism. FDUV:s telefonnummer är 09-43 42 36 0, e-post: fduv(a)fduv.fi, www.fduv.fi

Yrkesträningsskolan i Nykarleby har i Ekenäs inlett en yrkesförberednade utbildning för elever med autism och har planer på att inleda flere sådana utbildningar. Yrkesträningskolan telefonnummer är 06- 7814 600, e-post: yrktrain(a)optimaedu.fi och hemsida: www.optimaedu.fi